Ränta på ränta: så fungerar effekten

Ränta på ränta är det mest citerade och minst internaliserade begreppet i privatekonomin. Alla känner till det. Få agerar som om det vore sant, för effekten syns knappt de första åren och är överväldigande de sista. Här är mekaniken med siffror, och de tre praktiska slutsatser den leder till.

Kurvan som ser trasig ut

Ett månadssparande på 1 000 kr med 7 procents genomsnittlig årlig avkastning:

Efter	Insatt	Kapital	Varav avkastning
10 år	120 000 kr	ca 173 000 kr	53 000 kr
20 år	240 000 kr	ca 521 000 kr	281 000 kr
30 år	360 000 kr	ca 1 220 000 kr	860 000 kr

Läs tabellen kolumnvis: det första decenniet ger 53 000 kr i avkastning, det tredje ger nästan 600 000 kr, på samma månadsbelopp. Det är inte för att marknaden blir bättre, utan för att avkastningen från de två första decennierna själv arbetar under det tredje. Kurvan ser platt ut i början och lodrät i slutet, och den som ger upp efter fem “mediokra” år kliver av precis innan lutningen kommer.

72-regeln sammanfattar samma sak: dela 72 med avkastningen i procent, så får du dubbleringstiden. Vid 7 procent dubblas kapitalet ungefär vart tionde år. Trettio års sparande hinner alltså med tre dubbleringar, och det är den sista som är störst i kronor.

Slutsats 1: starta datumet, inte beloppet

Eftersom de sista åren väger tyngst är starttidpunkten viktigare än startbeloppet. Den som börjar med 500 kr i månaden i dag och höjer senare slår ofta den som väntar tre år på att “ha råd” med 1 500 kr. Ett konkret exempel från barnsparandet: 500 kr i månaden från födseln blir cirka 215 000 kr till 18-årsdagen vid 7 procents avkastning.

Räkna på ditt eget belopp och din egen horisont i sparkalkylatorn. Poängen är inte precisionen, ingen vet framtida avkastning, utan att se hur brant din egen kurva blir mellan år 20 och 30.

Slutsats 2: avgiften är också ränta på ränta, fast åt fel håll

En årlig fondavgift dras ur kapitalet varje år, och varje dragen krona slutar dessutom generera framtida avkastning. Samma sparande som ovan, 1 000 kr i månaden i 30 år vid 7 procents bruttoavkastning:

• Med 0,2 procents avgift (billig indexfond): cirka 1 170 000 kr
• Med 1,5 procents avgift (dyr aktivt förvaltad fond): cirka 914 000 kr

Drygt en kvarts miljon i skillnad, för exakt samma marknadsutveckling. Avgiften är den enda variabeln i hela kalkylen du kontrollerar fullständigt.

Slutsats 3: skydda kurvan från dess största fiende, du själv

Matematiken ovan förutsätter att pengarna får stå kvar. Varje uttag, paus eller panikförsäljning nollställer inte bara beloppet utan all framtida avkastning det skulle ha genererat. Två skydd:

• En riktig buffert så att bilreparationen aldrig behöver tas ur det långsiktiga sparandet.
• Rätt konto för rätt pengar, så att det långsiktiga kapitalet ligger där det både beskattas lågt och är mentalt märkt som orört. Var gränsen går mellan sparkonto och ISK går vi igenom i Sparkonto eller ISK.

Ränta på ränta kräver ingen skicklighet, bara tid utan avbrott. Det är därför tråkigt sparande vinner: automatiskt månadsdrag, billig bred indexfond, och sedan ingenting alls i trettio år.

Den här artikeln är skriven i utbildningssyfte och är inte personlig rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Konsultera en oberoende rådgivare om du är osäker på vad som passar din situation.