Räntebeskedet 24 september: räntan kvar, men höjningar väntas i år

Uppdaterat 24 september 2026. Beskedet kom klockan 09:30: Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent, tillämpad från den 30 september. Men räntebanan höjdes tydligt, och direktionen skriver att om inflations- och konjunkturutsikterna står sig väntas höjningarna av räntan inledas i år. Texten nedan är omskriven efter beskedet. Förberedelserna gäller fortfarande, och stresstestet uppåt är viktigare nu än före beskedet.

Inför beskedet skrev vi att själva räntenivån sannolikt var den minst intressanta delen, och att nyheten skulle ligga i räntebanan. Så blev det. Räntan står still, men prognosen för vart den är på väg flyttades tydligt uppåt, och Riksbanken säger nu rakt ut att höjningarna väntas börja före årsskiftet.

Vad beskedet den 24 september faktiskt sa

Styrräntan ligger på 1,75 procent och har gjort det sedan den 1 oktober 2025. Det är nästan exakt ett år utan förändring, och den längsta stiltjen sedan nollräntan lämnades våren 2022. Som jämförelse låg styrräntan stilla på toppnivån 4 procent i drygt sju månader. Septemberbeskedet var det första med nya prognoser sedan juni, eftersom augustibeskedet bara kom med en penningpolitisk uppdatering. Tre saker i det säger mer om din bolånekostnad 2027 än själva beslutet:

1. Räntebanan höjdes, och mest längre fram.

Kvartal	Juniprognosen	Septemberprognosen
4:e kvartalet 2026	1,82 %	1,85 %
1:a kvartalet 2027	1,89 %	2,07 %
2:a kvartalet 2027	1,93 %	2,24 %
3:e kvartalet 2027	1,97 %	2,38 %
3:e kvartalet 2028	2,10 %	2,41 %

Siffrorna är kvartalsgenomsnitt. En bana på 2,24 procent för andra kvartalet 2027 motsvarar ungefär två höjningar med 0,25 procentenheter från dagens nivå. I juni var banan bara en svag lutning uppåt. Nu är den en tydlig höjningscykel.

2. Inflationsprognosen skrevs upp. KPIF väntas nu bli 1,5 procent för 2026 som helhet, mot 1,1 procent i juni, och 2,1 procent för 2027, mot 1,7 procent. Konjunkturen är dessutom starkare än väntat: BNP väntas växa med 2,8 procent i år, mot 2,2 procent i juniprognosen.

3. Tonläget skärptes. I augusti stod det att “sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår”. I september är det inte längre en sannolikhet utan huvudscenariot: “Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer direktionen att höjningarna av räntan inleds i år.” Och en mening till är värd att notera: “Skulle det komma tecken på en kraftigare och mer bestående inflationsuppgång kommer Riksbanken att höja räntan i en snabbare takt än i nuvarande prognos.”

Motiveringen är en kombination av starkare konjunktur och utbudsstörningar som inte släpper. Riksbanken pekar särskilt på att priset på olja, el och drivmedel har stigit den senaste tiden och att kronan har fortsatt att försvagas.

Låt inte inflationssiffran lura dig

Det här är den vanligaste feltolkningen just nu, och den är lätt att göra.

Enligt SCB:s definitiva siffror för augusti, publicerade den 14 september, låg KPIF still på 0,7 procent. KPI steg svagt till 0,3 procent från 0,2 procent i juli, och KPIF exklusive energi låg på 0,5 procent. Läser du bara de siffrorna ser en räntehöjning ut som det sista som borde hända. Målet är ju 2 procent.

Men Riksbanken skriver att den uppmätta inflationen är låg “till stor del till följd av de direkta effekterna av tillfälliga finanspolitiska åtgärder”, och att inflationen rensat för dessa är relativt nära 2 procent. Halverad matmoms, sänkt drivmedelsskatt och höjda tandvårdssubventioner trycker ner den uppmätta siffran utan att säga någonting om det underliggande pristrycket. Enligt Riksbanken tyder indikatorer dessutom på att inflationstrycket fortsatt är över det normala.

Slutsatsen är obekväm men viktig: den låga KPIF-siffran är inget argument för en sänkning, och Riksbanken behandlar den inte som ett. När de tillfälliga åtgärderna klingar av stiger den uppmätta inflationen dessutom rent mekaniskt. Det syns i prognosen, där KPI för 2027 ligger på 3,2 procent.

Vad du gör med det här som bolånetagare

De fem förberedelserna i texten inför augustibeskedet gäller fortfarande. Två av dem förtjänar en extra rad nu.

Stresstesta uppåt, och räkna med banans egen siffra. Räkneexemplet tar en minut: lånebelopp gånger räntehöjningen delat med tolv. På ett lån på 3 miljoner blir det:

• 0,25 procentenheter, en höjning: 625 kr mer per månad före ränteavdrag.
• 0,5 procentenheter, ungefär vad banan pekar på till andra kvartalet 2027: 1 250 kr mer per månad.
• 1 procentenhet, om Riksbanken behöver gå snabbare: 2 500 kr mer per månad.

Klarar budgeten den mittersta raden utan att sparandet behöver röras är räntebeskeden inte din huvudfråga. Klarar den inte den raden är det bufferten du ska börja med, inte räntespekulation.

Rabatten är din, banan är Riksbankens. Din rabatt mot listräntan avgörs i ett samtal med banken och påverkas inte av styrräntan. Den är också färskvara, ofta tidsbegränsad till 12 eller 24 månader. Löper din rabatt ut inom ett halvår är den en större sak för din ekonomi än nästa höjning på 0,25 procentenheter. Hur samtalet går till står i guiden om bolåneförhandling.

Bundet eller rörligt. Bankerna prissätter förväntningar i förväg, så en höjning som Riksbanken själv har aviserat kan redan synas i de bundna räntorna. Jämför den bundna ränta du faktiskt erbjuds med din förhandlade rörliga, inte listräntor mot listräntor. Bundet är en försäkring för en känslig kalkyl, och det är den frågan du ska svara på.

Funderar du i stället på om sparutrymmet gör mest nytta som extra amortering finns hela kalkylen i Amortera extra eller investera? En högre räntebana gör den garanterade avkastningen från amortering något mer värd.

Årets återstående besked

Det här är svårare att hitta samlat än det borde vara, så här är hela listan. Båda är kandidater för den första höjningen:

Möte	Beslutet publiceras	Nivån tillämpas från	Innehåll
3 november	4 november, 09:30	11 november	Penningpolitisk uppdatering, inga nya prognoser
15 december	16 december	23 december	Penningpolitisk rapport, nya prognoser

Protokollet från septembermötet publicerades den 30 september. Ingen ledamot reserverade sig mot beslutet, och alla fem ser en första höjning i år som rimlig. Skillnaden gäller hur snart. Riksbankschefen Erik Thedéen skriver att det är ”rimligt att höja räntan redan i november”, och vice riksbankschef Anna Seim kommer att förorda en första höjning vid novembermötet om inget inträffar som ändrar hennes bild av utsikterna. Förste vice riksbankschef Aino Bunge vill kommunicera att det är ”troligt att räntan höjs före årsskiftet”. Mest avvaktande är vice riksbankschef Göran Hjelm, som bedömer räntebanan som ”något hög” men ser en höjning till 2 procent under 2026 som rimlig. När två av fem ledamöter pekar ut november i protokollet är beskedet den 4 november det som bolånetagare har störst anledning att följa. Vad som har hänt sedan dess och vad du kan göra före beskedet står i vår genomgång inför novemberbeskedet.

Den som vill läsa hela diskussionen hittar protokollet hos Riksbanken.

---

Beslut, citat och prognoser i den här artikeln är hämtade från Riksbankens pressmeddelande den 24 september 2026 och den penningpolitiska rapporten, och inflationssiffrorna från SCB:s konsumentprisindex.

Den här artikeln är endast avsedd som information och utgör inte personlig finansiell rådgivning. Ränteläget och prognoser ändras. Kontrollera aktuella uppgifter hos Riksbanken och din bank.