Räntebeskedet i augusti: räntan kvar på 1,75 %

Den 20 augusti kommer Riksbankens nästa räntebesked. Vid det förra beskedet, i juni, blev det ingen sänkning trots att marknaden väntade sig en. I stället höll Riksbanken kvar styrräntan på 1,75 procent och flaggade för att nästa steg kan bli uppåt.

Uppdaterat 7 september 2026. Beskedet kom den 20 augusti: Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent, tillämpad från den 26 augusti. Direktionen konstaterade att inflationen fortfarande är låg och arbetslösheten hög, men att både tillväxten och inflationen under sommaren blev högre än i juniprognosen, och att risken för alltför hög underliggande inflation i spåren av utbudsstörningarna i Mellanöstern kvarstår. Slutsatsen: sannolikheten för en höjning senare i år finns kvar. De fem förberedelserna nedan gäller därför fortfarande, och punkt 3 om att stresstesta kalkylen uppåt är mer relevant nu än före beskedet.

Det betyder att förutsättningarna inför augusti är öppnare än på länge. Oförändrat är huvudspåret i Riksbankens egen prognos, men sannolikheten för en höjning senare i år har ökat tydligt sedan marsbeskedet. Goda nyheter för dig som bolånetagare: de viktigaste förberedelserna är exakt desamma oavsett utfall. Här är fem saker att göra innan beskedet kommer.

Låt dig inte luras av inflationssiffran

KPIF låg på 1,3 procent i juni, ner från 1,5 procent i maj. Vid första anblicken ser det ut som ett starkt argument mot en höjning. Men den låga siffran är till stor del tillfällig. Halverad matmoms, sänkt drivmedelsskatt och höjda tandvårdssubventioner pressar ner KPIF med som mest omkring 1,5 procentenheter under tredje kvartalet i år, enligt Riksbankens egen bedömning. Rensat för de temporära åtgärderna låg KPIF i maj på cirka 2,4 procent, alltså över målet. Det är den siffran Riksbanken faktiskt styr efter.

Samtidigt är Riksbankens räntebana platt på kort sikt. Juniprognosen ligger på 1,76 procent för tredje kvartalet i år och stiger sedan långsamt mot 2,20 procent 2029. Banken räknar alltså varken med sänkningar eller med någon snabb höjning. Planerar du din ekonomi efter en räntesänkning i höst planerar du efter något som inte finns i prognosen.

1. Ta reda på exakt vad du betalar i dag

Fler hushåll än man tror svarar fel på frågan “vilken ränta har du?”. Logga in hos din bank och notera tre siffror:

• Din faktiska ränta, inte listräntan.
• Din rabatt, alltså skillnaden mellan bankens listränta och det du betalar.
• Rabattens slutdatum. De flesta rabatter är tidsbegränsade, ofta 12 eller 24 månader. När rabatten löper ut åker du upp på ett sämre pris utan att banken ringer och berättar det.

Löper rabatten ut inom ett halvår är det din viktigaste siffra just nu, viktigare än vad Riksbanken gör den 20 augusti.

2. Förhandla före beskedet, inte efter

Det kan kännas logiskt att vänta på beskedet så att man “vet vad som gäller”. Men din rabatt mot listräntan är en egen förhandling som inte styrs av styrräntan. Bankens marginal på bolån är densamma före och efter ett räntebesked.

Att ringa nu har dessutom en praktisk fördel. Om beskedet rör marknaden har du redan ett färdigt utgångsläge och vet exakt var du står. Hur samtalet går till, vilka argument som fungerar och vad ett realistiskt utfall är har vi skrivit om i guiden om bolåneförhandling. Kortversionen: 15 minuter i telefon kan vara värt tiotusentals kronor över lånets löptid.

3. Stresstesta din kalkyl på en kvarts och en hel procentenhet

Riksbankens räntebana lutar svagt uppåt sedan junibeskedet. Det är ingen prognos om chockhöjningar, men det är ett bra tillfälle att räkna på vad en höjning skulle betyda för just dig.

Räkneexemplet är enkelt. Ta ditt lånebelopp, multiplicera med räntehöjningen och dela med tolv:

• Lån på 3 miljoner, höjning med 0,25 procentenheter: 625 kr mer per månad före ränteavdrag.
• Lån på 3 miljoner, höjning med 1 procentenhet: 2 500 kr mer per månad före ränteavdrag.

Klarar din månadsbudget den övre raden utan att du behöver röra sparandet? Då kan du sluta oroa dig för räntebesked och läsa något roligare. Om inte, är det bufferten du ska börja med, inte räntespekulation. Vi har en guide om hur stor buffert du faktiskt behöver.

4. Fatta rörligt eller bundet-beslutet på rätt grunder

Frågan “ska jag binda nu?” blir alltid högljudd veckorna före ett räntebesked. Tre saker att ha klart för sig:

• Bankerna prissätter förväntningar i förväg. Förväntar sig marknaden en höjning ligger den redan i de bundna räntorna. Du kan inte binda dig förbi ett besked som marknaden redan sett komma.
• Jämför rätt siffror. Det relevanta är skillnaden mellan din förhandlade rörliga ränta och den bundna ränta du faktiskt erbjuds, inte listräntor mot listräntor.
• Bundet är en försäkring, inte en investering. Historiskt har rörligt oftast varit billigare över tid. Man binder för att skydda en känslig kalkyl, inte för att “vinna” över banken.

Sitter du med hög belåning och små marginaler kan bundet vara rätt även om det kostar lite mer i väntat värde. Sitter du med god marginal är det oftast rabatten, inte bindningen, som avgör din totalkostnad.

5. Kolla om extra amortering är rätt användning av ditt sparutrymme

Ett högre ränteläge förändrar kalkylen mellan att amortera extra och att investera. Varje amorterad krona ger en garanterad avkastning lika med din bolåneränta efter ränteavdrag. Vid 1,75 procents styrränta och en förhandlad bolåneränta kring 3 procent är den garantin fortfarande ganska blygsam jämfört med förväntad börsavkastning, men den är riskfri.

Hela resonemanget, med siffror och brytpunkter, finns i Amortera extra eller investera? Och kom ihåg att amorteringskraven sätter en miniminivå som du inte kan välja bort. Hur de fungerar efter regeländringarna går vi igenom i guiden om de nya bolånereglerna.

Vad beskedet den 20 augusti faktiskt sa

Tre saker i beskedet avgjorde hur hösten ser ut för bolånetagare:

1. Själva räntebeslutet. Oförändrat på 1,75 procent, precis som Riksbankens egen bana pekade på med 1,76 procent för kvartalet.
2. Räntebanan. Junibeskedet höjde banan svagt, från 1,85 till 1,93 procent för andra kvartalet 2027. Fortsätter den uppåt, planar den ut eller vänder den ner igen?
3. Motiveringen. I juni pekade Riksbanken på utbudsstörningar och stigande inflationsrisker. Om det språket mjuknar eller skärps säger det mer om 2027 än själva beslutet gör.

Kort sagt: ingen förändring i augusti, men dörren till en höjning står fortfarande öppen. Prenumerera på veckobrevet så får du nästa besked sammanfattat direkt.

---

Ränteprognoser och inflationssiffror i den här artikeln kommer från Riksbankens penningpolitiska rapport och SCB:s konsumentprisindex.

Den här artikeln är endast avsedd som information och utgör inte personlig finansiell rådgivning. Ränteläget och prognoser ändras. Kontrollera aktuella uppgifter hos Riksbanken och din bank.